Suomeksi  På Svenska
FöregåendeFöregående Sida : NästaNästa
a1 Underskningsmetoder
Cleve, Joos van (1464 - cad 1540), ateljé, Den heliga familjen, IR- fotografi, detalj.

a1 Undersökningsmetoder

Krackelering på en fransk 1700-talsmålning.
Krackelering på en fransk 1700-talsmålning.
Tiepolo, Domenico (1696–1770), Den trojanska hästen, detalj i släpljus.
Tiepolo, Domenico (1696–1770), Den trojanska hästen, detalj i släpljus.
UV-fluorescens fotografi där det mörkare vänstra partiet är en övermålning.
UV-fluorescens fotografi där det mörkare vänstra partiet är en övermålning.
Tiepolo, Domenico (1696–1770), Den trojanska hästen, detalj av röntgenbildens vänster sida som visar den delvis skadade kanten.
Tiepolo, Domenico (1696–1770), Den trojanska hästen, detalj av röntgenbildens vänster sida som visar den delvis skadade kanten.
Cleve, Joos van (1464 – ca 1540), ateljé, Den heliga familjen, IR- fotografi, detalj som visar skissteckningar.
Cleve, Joos van (1464 – ca 1540), ateljé, Den heliga familjen, IR- fotografi, detalj som visar skissteckningar.
Polarisationsmikroskopibild av det krackelerande skyddsglasets insida sedan fukten avdunstat ur natriumformiatkristallerna. Måttsträckan nere till höger 0,1 mm.
Polarisationsmikroskopibild av det krackelerande skyddsglasets insida sedan fukten avdunstat ur natriumformiatkristallerna. Måttsträckan nere till höger 0,1 mm.
Svepelektronmikroskop oh röntgenmikroanalysator (SEM/EDS) -bild av tvärsnittprovet.
Svepelektronmikroskop oh röntgenmikroanalysator (SEM/EDS) -bild av tvärsnittprovet.
Tvärsnitt av 1700-talsmålning
Tvärsnitt av 1700-talsmålning
FTIR -spektrum av bivax
FTIR -spektrum av bivax

Vid undersökning av ett konstverk och dess delar kan många olika metoder användas.

I den tekniska undersökningen studerar man konstnärens målningsteknik, verkets tillkomstprocess, senare historia och nuvarande skick. Både synlig ljus och osynlig strålning av kort och lång våglängd används - t.ex. ultraviolett, infraröd och röntgenstrålning. De iakttagelser som görs i normalljus används som jämförelsematerial i den övriga undersökningen. I materialundersökningen granskas bland annat papper, duk, pigment, bindemedel, fernissor och hartser. Till det behövs en mikroskopiskt liten provbit som tas med spetsen av en tunn specialnål under stereomikroskop.

Undersökning av konstverk i släpljus

Målningen belyses från sidan med att starkt, avgränsat ljus i nästan samma riktning som ytan, vilket avslöjar både målningstekniken och skador i färgskiktet.

Ultraviolett fluorescens och -reflektion (UV)

Verket belyses med UV-lampor som ger kortvågig elektromagnetisk UV-strålning. UV-strålningen framkallar ett för ögat synligt ljusfenomen (fluorescens) i vissa pigment- och bindemedel och fernissor. UV-reflektionen, dvs. den för ögat osynliga UV-strålningen från målningens yta, kan dokumenteras på film och därmed studeras på fotografi. Med dessa metoder undersöker man särskilt verkets skiktstruktur, övermålningar och restaureringar.

Infraröd strålning (IR)

Verket belyses med glödlampor eller andra ljuskällor som ger lämplig långvågig elektromagnetisk strålning. Den för ögat osynliga infraröd strålningen tränger igenom en del av färglagren och återreflekteras. Fenomenet kan dokumenteras på film eller med en för IR-strålning känslig kamera förvandlas till en bild som kan studeras på bildskärm. Med denna metod kan man studera skissteckningar, övermålningar och förändringar som konstnären gjort.

Röntgenfotografering

Röntgenstrålningskällan avger mycket kortvågig elektromagnetisk strålning som tränger igenom målningen och exponerar filmen enligt färglagrens genomträngningsförmåga. Röntgenstrålarna absorberas av tungmetallpigment, t.ex. partier som målats med blyvitt syns på filmen som vita områden.

Stereomikroskopi

En metod för undersökning av färglager och fördelningen av färgämnen samt krackelyrer i bildytan.

Polariseringsmikroskopi

Materialprover som tagits från bildytan kan med hjälp av polariseringsmikroskopi identifieras enligt format, form, färg och optiska egenskaper. Av små tvärsnittsprover av färglagren kan man med hjälp av polariseringsmikroskopi studera även verkets skiktstruktur.

Svepelektronmikroskop och mikroröntgenanalysator (SEM/EDS)

Med svepelektronmikroskop (SEM) kan man med mycket stora förstoringar studera prover av olika målningsmaterial. Bilden är alltid gråtonad och har stor djupskärpa. I samband med granskningen uppstår röntgenstrålning i proverna. När man analyserar denna strålning med mikroröntgenanalysator (EDS) kan man reda ut vilka grundämnen provet består av.

Infrarödspektroskop (FTIR)

Med den här metoden undersöker man hur infrarödstrålningen absorberats i målningsmaterialprovet. Olika målningsmaterial absorberar olika våglängder av infraröd strålning. Med IR-spektrometern får man ett IR-spektrum av det material man undersöker och kan på basis av det identifiera pigment, bindemedel och fernissor i provet.

-Seppo Hornytzkyj och Maija Santala

FöregåendeFöregående   NästaNästa