Suomeksi  På Svenska
FöregåendeFöregående Sida : NästaNästa
a2 Tret som underlagsmaterial i mlningar
Tillverkningsstämplar

a2 Träet som underlagsmaterial i målningar

Baksidan av 1600-tals pannå
Baksidan av 1600-tals pannå
Den schematiska bilden till vänster visar trä sågat i klyvriktning och bilden till höger radialt sågat trä.
Den schematiska bilden till vänster visar trä sågat i klyvriktning och bilden till höger radialt sågat trä.
Underlaget av valnötsträ
Underlaget av valnötsträ
Ekens handelsrutt
Ekens handelsrutt
Valnötsträs cellstruktur Tvärsnittsprov av valnötsträ. Giovanni Baltista Crespi: S. Katarinas förmälning. 
Inv.no AII 1417
Valnötsträs cellstruktur Tvärsnittsprov av valnötsträ. Giovanni Baltista Crespi: S. Katarinas förmälning. Inv.no AII 1417

Många olika träslag har använts som målningsunderlag, bl.a. poppel, ek, gran, lind, furu, bok, valnöt och kastanj.

I de holländska 1500- och 1600-talsmålningarna använde man huvudsakligen ek, pannåerna var relativt tunna och bräderna radialt sågade. Fram till mitten av 1600-talet skeppades merparten av pannåernas ekbräder från Baltikum till Nederländerna.

I den italienska konsten använde man däremot främst poppel, pannåerna var betydligt tjockare än i Nordeuropa och bräderna sågade i tangentens riktning.

Underlaget i ikonerna var bl.a. furu, gran, lärkträ, lind, al, björk eller till exempel cypress.

Panelmakare från Antwerpen

På pannån i Johan Rottenhammers målning kan man urskilja en med brännjärn tryckt stämpel som visar att träpannån tillverkats av panelmakaren Michiel Vrient (1605/1606–1637). Han hade skrivit in sig som självständig mästare i Sankt Lukasgillet i Antwerpen 1615. Man vet att Peter Paul Rubens målade flera verk på pannåer som Vrient tillverkat.

Mästarnas stämplar användes i början på målade skulpturer. I skiftet mellan 1500- och 1600-talet började man trycka tillverkningsstämplar också på pannåmålningar. Då användes ofta bara en stämpel. Stämplarnas främsta uppgift var att påvisa att panelmakaren hörde till det förutsatta skrået, Sankt Lukasgillet. Stämplar påträffas särskilt på pannåer som tillverkats efter 1617, då det stadgades i lag att pannåerna bör vara vederbörligen stämplade.

Antwerpens stämpel består av två händer och tre torn. Händerna var ett bevis på högklassigt trä och skickligt slöjdarbete. Gillets stadgar föreskrev att träet till målningsunderlagen bör vara av god ved som fått torka tillräckligt. Att tillverka en träpannå var ett tidsödande och krävande arbete: på 1500- och 1600-talet måste träet torka i två till fem år.

Den träpannån på vilken Rottenhammer målade sitt verk är troligen tillverkad mellan 1615 och 1637. Dess storlek tyder på att det varit fråga om ett målningsunderlag av standardformat.

FöregåendeFöregående   NästaNästa