Suomeksi  På Svenska
FöregåendeFöregående Sida : NästaNästa
c5 Papperskonservering
C5 Insekter har ätit av gelatinemulsionen i fotografiets yta. Här syns också den s.k. silverspegeln, en skada som drabbar gelatinsilverkopior.

c5 Papperskonservering

Försurningsskador som beror på miljöfaktorer.
Försurningsskador som beror på miljöfaktorer.
En skada som föranletts av gammal tejp, där tejpklistret sugits in i papprets fibrer. Här syns också en försurningsskada i form av en mörk rand och en repa.
En skada som föranletts av gammal tejp, där tejpklistret sugits in i papprets fibrer. Här syns också en försurningsskada i form av en mörk rand och en repa.
Kolpartiklar som sjunkit in i papprets fibrer och färgpartiklar i akvarellen.
Kolpartiklar som sjunkit in i papprets fibrer och färgpartiklar i akvarellen.
Kanten av en bleknad akvarell och ett färgområde som bevarats under ramen, skyddat mot ljus.
Kanten av en bleknad akvarell och ett färgområde som bevarats under ramen, skyddat mot ljus.
Ett kraftigt försurat papper där träets fibermönster framträder till följd av surheten som överförts från träunderlaget till pappret.
Ett kraftigt försurat papper där träets fibermönster framträder till följd av surheten som överförts från träunderlaget till pappret.
Släpljusbild av ett papper som börjat bukta sig på grund av växlingar i fuktigheten.
Släpljusbild av ett papper som börjat bukta sig på grund av växlingar i fuktigheten.
En på papprets frånsida fotograferad fläck som uppstått när oljan avskilts från tryckfärgen.
En på papprets frånsida fotograferad fläck som uppstått när oljan avskilts från tryckfärgen.

Papperskonservering är ett specialområde för vården av olika föremålsgrupper gjorda på eller av papper, till exempel pappersbaserade konstverk och föremål, böcker, handlingar, kartor och fotografier. Objekten för papperskonserveringen varierar från miniatyrer till stora tapethelheter och kan bestå av unika handgjorda konstverk och föremål men också maskinellt tillverkade massprodukter. På grund av de olika objektens särdrag och de åtgärder de kräver, specialiserar sig papperskonservatorerna ofta på någon viss föremålsgrupp. På konstmuseet svarar papperskonservatorn bland annat för vård och bevaring av grafik, teckningar, akvarell-, gouache- och pastellmålningar samt fotografier och skissböcker.

Papper kan vara kombinerat med de mest skiftande material som läder, trä, tyg eller metall. I sitt arbete blir papperskonservatorerna följaktligen tvungna att ta ställning till förvaring av sinsemellan mycket olika material, och samarbetet med konservatorer som specialiserat sig på andra material är viktigt.

Konstverk på papper är huvudsakligen utförda i olika tryck-, tecknings-, målnings- och fototekniker. Pappret är då vanligen ett med den teknik konstnären valt för sitt uttryck. Eftersom pappret som underlag därmed är en väsentlig del av verket, fokuserar konserveringen av pappersbaserade konstverk på att bevara pappret och på förebyggande konservering.

För att kunna bevara pappret och hindra att skador uppstår måste konservatorn känna till dess kemiska sammansättning och mekanismerna för hur skadorna uppstår. Försurning är det främsta enskilda skadefenomenet. Den påverkar pappret till alla delar och försvagar avsevärt dess hållbarhet. Försurningen beror på pappret självt och på miljöfaktorer och resulterar i att pappret blir skörare och ändrar färg. Papperskonservatorns undersökning är också främst koncentrerad på papprets kemiska beteende och utredning av de miljöfaktorer som påverkar det.

Utom miljöfaktorer påverkas verkens hållbarhet av de tekniker och material som använts. Tryckteknikerna förändrar papprets struktur och medför mekanisk påfrestning och bestående strukturella förändringar. I samband med målningstekniken absorberar papprets porösa struktur vätskor och de färg- och bindemedel som finns i dem. Även tecknings- och målningsmaterialen tar lätt skada. Till exempel akvarell- och pastellfärger innehåller väldigt lite bindemedel, och eftersom målningarna inte fernissas är de känsliga för skadliga miljöfaktorer. Att förebygga skador är ytterst viktigt också därför att det är nästan omöjligt att restaurera redan uppkomna skador så att de inte märks.

I utställandet och förvarandet av konstverk på papper beaktar museet ljusmängdens kvalitet och begränsar dess kvantitet genom att avlägsna skadlig UV-strålning och värmealstrande ljuskällor. Genom att kontrollera temperaturen och förhindra växlingar i fuktigheten försöker man fördröja materialens naturliga åldrande. Pappersbaserade konstverk förvaras i neutrala förvaringsmaterial som fördröjer försurningsprocesserna och skyddar verken under behandlingarna.

Päivi Ukkonen

FöregåendeFöregående   NästaNästa