Suomeksi  På Svenska
FöregåendeFöregående Sida : NästaNästa
d1 Portrttet av fransmannen
Detalj av ansikten före konserveringen, Henry Millot, arbetade i Paris på 1600-1700-talet, Porträtt av Jean de La Fontaine (?), 1685, olja på duk, 74 x 60 cm, A II 792.

d1 Porträttet av fransmannen

Baksida av målningen
Baksida av målningen
IR-transmissionsfotografi
IR-transmissionsfotografi
Detalj av baksidan av målningen.
Detalj av baksidan av målningen.
Detalj av IR-transmissionsfotografin.
Detalj av IR-transmissionsfotografin.
Målningen före konserveringen.
Målningen före konserveringen.
Ultraviolett fluorescensbild före konserveringen.
Ultraviolett fluorescensbild före konserveringen.
Detalj av UV-fluorescensbilden före konserveringen.
Detalj av UV-fluorescensbilden före konserveringen.
Släpljus, detalj före konserveringen.
Släpljus, detalj före konserveringen.
UV-fluorescensbild medan fernissan avlägsnas. Det gamla fernissalagret syns som ett ljusare område, På höger målningen medan fernissan avlägsnas. Foto Malla Tallgren
UV-fluorescensbild medan fernissan avlägsnas. Det gamla fernissalagret syns som ett ljusare område, På höger målningen medan fernissan avlägsnas. Foto Malla Tallgren
Detalj av målningen efter konserveringen
Detalj av målningen efter konserveringen
Detalj i släpljus efter konserveringen.	 Foto Malla Tallgren
Detalj i släpljus efter konserveringen. Foto Malla Tallgren
Målningen efter konserveringen
Målningen efter konserveringen

Porträttet av fransmannen hör till Antells samlingar. Antellska delegationen köpte verket 1905 genom Thorstein Waenerbergs förmedling av det balttyska hovrådet Max von Döring på Brakila gård nära Fredikshamn. Verket har eventuellt kommit till Finland från S:t Petersburg.

För några år sedan lånades verket ut till Jean de la Fontaines jubileumsutställning på nationalbiblioteket i Frankrike. Målningen ansågs då vara utförd av Françoise de Troy (1645–1730) och dess modell den berömde djurfabelförfattaren Jean de la Fontaine (1621–1695). Att verket attribuerades till de Troy och identifiering av modellen byggde på en text skriven på dubbleringsduken: Jean de La Fontaine / de Troye. Pinxit.

I den tekniska undersökning som först utfördes av målningen gjorde man ett fynd som ifrågasatte den tidigare attribueringen. IR-bilden avslöjade en annan signatur som var på originaldukens baksida: peint par / H. Millot / 1699. Signaturen hade dolts under stödduken som senare limmats på målningens baksida. Verket skulle således ha målats av Henri Millot 1699. Om denne konstnär vet man egentligen bara att han arbetade som porträttmålare och var Nicolas de Largillières (1656–1746) elev och kollega i Paris på 1600- och 1700-talet.

Den franske konsthistoriken Dominique Brême hävdar i sin artikel i det franska nationalbibliotekets utställningskatalog också att målningen trots allt inte är utförd av de Troy. Brême menar också att målningen stilmässigt snarare anknyter till Largillières krets. Signeringen som avslöjades i den tekniska undersökningen övertygade Brême och han attribuerade verket till Henri Millot. Samtidigt uppstod också frågan om vem mannen på målningen var. Samarbetet som börjat med utställningsarrangörens lånebegäran visade sig vara fruktbart och ge nya fakta om denna gåtfulla målning.

Konserveringen av målningen

Innan konserveringen inleddes var målningen svag och skör till sin struktur. Det framgick att verket behandlats flera gånger under sin historia. Målningen har eventuellt dubblerats på 1800-talet, då en stödduk i linne limmats på originaldukens baksida med ett lim som innehöll harts. Målningsytan flagade kraftigast i verkets kanter. Krackelyrnätverkets kanter var upphöjda och lösa. På målningens yta fanns dessutom senare tillförda övermålningar och restaureringar samt ett hårt och gulnat fernissaskikt.

Den hårda fernissaytan gjorde det svårt att fästa den flagande målfärgen. Fernissan måste först förtunnas och avlägsnas. I detta sammanhang märkte vi att något lim för att fästa färgen inte behövdes. När det gamla dubbleringslimmet behandlades med lösningsmedel och lätt trycktes in med värmesked fäste det målfärgen. Den gulnade fernissan och övermålningarna avlägsnades därefter.

Den avbildade personens ansiktsuttryck hade förändrats till följd av de ändringar som senare gjorts i målningen. Hans mungipor har breddats med övermålningar, och när dessa avlägsnades kom den helt intakta ursprungliga färgytan fram under dem. När vi försiktigt avlägsnade senare tillägg med kirurgkniv under mikroskop började också den avporträtterade personens ansiktsdrag småningom förändras. Den breda munnen, ett iögonenfallande drag i porträttmålningarna av Jean de la Fontaine, blev allt smalare. Allteftersom vermålningarna avlägsnades började den avporträtterade personen påminna allt mindre om den kände fabulisten.

Enligt Dominique Brême den avbildade personen, på grund av likhet, kan möjligen vara son till fabulisten men detta har ännu inte bekräftats.

Maija Santala

FöregåendeFöregående   NästaNästa