Suomeksi  På Svenska
FöregåendeFöregående Sida : NästaNästa
e2 Brander och Photoshop
Kolorerat svartvitt fotografi från 1910-talet. En arbetsmodell som var till hjälp när färgsättningen planerades. Alla element är på olika layers. Färgbild av byrån överförd på fotografiet, en del av målningarna syns i svartvitt. I spegelbilden syns utgångsläget 2001. En del tavlor färgsatta, på andra har man överfört färginformation från den existerande tavlan.kuva/foto Arno de la Chapelle

e2 Brander och Photoshop

De gamla målningarna fungerar som referenser. De fotograferades i samma bildvinkel och belysning som på det gamla fotografiet.
De gamla målningarna fungerar som referenser. De fotograferades i samma bildvinkel och belysning som på det gamla fotografiet.
Referensbild av empiresalens gardiner togs för den kommande planeringen.
Referensbild av empiresalens gardiner togs för den kommande planeringen.
Gustavianska salongen 2001. Färgmodellerna på väggarna fotograferades för den kommande färgplaneringen.
Gustavianska salongen 2001. Färgmodellerna på väggarna fotograferades för den kommande färgplaneringen.
Fotografi av rum 218, delvis färglagt enligt framtagningarna och färgundersökningen. Färglagd bild av ett svartvitt fotografi.
Fotografi av rum 218, delvis färglagt enligt framtagningarna och färgundersökningen. Färglagd bild av ett svartvitt fotografi.
Originalgardinerna fotograferades för färgbestämningen.
Originalgardinerna fotograferades för färgbestämningen.
Partiell färgläggning av sovrummet mot gården. Färgmodellen enligt framtagningen ses i mitten på bilden.
Partiell färgläggning av sovrummet mot gården. Färgmodellen enligt framtagningen ses i mitten på bilden.
Med NCS paletten kan man få fram RGB-färger enligt NCS färgnummer på datorskärmen.
Med NCS paletten kan man få fram RGB-färger enligt NCS färgnummer på datorskärmen.
Med datorns hjälp fick man mera ny information av ett gammalt stort glasnegativ.
Med datorns hjälp fick man mera ny information av ett gammalt stort glasnegativ.

Gamla fotografier utnyttjades i renoveringen av Konstmuseet Sinebrychoff. Fotografierna togs på 1910-talet av Signe Brander (1869–1942). Urvalet var tämligen omfattande, seriens 16 bilder visade alla väsentliga vägg- och takytor i objektets interiör. Bildserien användes som den primära referensen för rekonstruktionen av objektet.

I början av planeringen användes kopior och förstoringar av negativen. Till sist skannades bilderna direkt av glasnegativer. De hade större skärpa och var lättare att använda än traditionella kopior. Bilderna studerades och bearbetades helt och hållet med datorns bildbehandlingsprogram (Photoshop). Negativen behövdes inte längre för kopieringen och de fick vara i fred.

Undersökning av färger med hjälp av ett gammalt svartvitt fotografi

Bild nr 12163 är tagen i Gustavianska salongen på 1910-talet och information om färgerna således saknas. Väggarna har enligt fotografierna täckts av tapeter eller tygtapeter. De ytor som skulle behandlas avgränsades till mindre områden och kopierades in i bildhanteringsprogrammet på olika nivåer (layer). Färgsättningen gjordes med olika variationer av redskapet Photoshop Color. Genom att placera in referensföremålen i bilden får man ett jämförelseobjekt till färgerna som motsvarar verkligheten. Det fanns flera referensobjekt: gardiner, möbeltyg och gamla tavlor. I fotograferingen användes naturljus. Den färginformation eller bild man sålunda fick överfördes till målningarna på de svartvita fotografierna. Ett exempel är byrån på bilden som fotograferats i ett annat rum men i exakt samma belysning och på samma avstånd, varefter den placerades in på sin rätta plats i det gamla fotografiet.

När modellen är ett verkligt föremål (referensföremålet) kan man finna och justera den färgsättningsteknik som ger rätt slutresultat och använda den där referensfärgen saknas. Avgränsningen av områden och föremål på olika layers gjorde bildfilen mångsidig: det var möjligt att justera till exempel väggtapetens färg medan de övriga elementen förblir oförändrade. De olika färgsättningsvariationerna var till hjälp i planeringen. Färgtolkningar gjordes inte direkt av den svartvita bilden, eftersom det är nästan omöjligt att tolka brutna nyanser.

NCS paletten

NCS är en förkortning för Natural Color System. Färgsystemet används allmänt i färgindustrin och av planerare. Den i bildbehandlingsprogrammet införda NCS paletten ger tämligen exakt färgmotsvarighet till bilden på datorskärmen. Färgerna på datorskärmen är RGB-färger (red, green, blue). Med NCS paletten kan man få fram RGB-färger enligt NCS färgnummer på datorskärmen.

Motsvarande NCS-färg fås av RGB-värdet med hjälp av en varianttabell. Färgerna är riktgivande och inexaktheten ökar på skuggiga eller överexponerade partier.

Arno dela Chapelle

FöregåendeFöregående   NästaNästa